Jäv, för h-e!

En chef anställer sin make och skriver själv under hans anställningsavtal. En annan deltar i rekryteringen av sin sambo. En styrelseledamot företräder två bolag på varsin sida av samma ärende. Styrelseledamöter deltar i en fastighetsaffär där de själva har ekonomiska intressen.

Under de senaste åren har vi gång på gång kunnat läsa om svenska fall av jäv och närliggande övertramp. Det är egentligen ganska märkligt. Sverige placerar sig regelbundet bland världens minst korrupta länder. I Transparency Internationals Corruption Perceptions Index 2025 ligger Sverige på delad sjätte plats av 182 länder. OECD beskriver samtidigt Sverige som ett land med en stark kultur av offentlig integritet och högt institutionellt förtroende – men pekar ut just hanteringen av intressekonflikter som ett område där Sverige ligger efter OECD-genomsnittet. ¹

Vi har lagar, delegationsordningar, HR-avdelningar, internrevisioner, visselblåsarfunktioner och tillsynsmyndigheter. Ändå återkommer fall där människor i ansvarsställning tycks ha missat en av de enklaste principerna i hela systemet.

Sverige vet inte hur ofta jäv förekommer

Hur vanligt är jäv i Sverige?

Den frågan borde vara enkel att besvara. Det är den inte.

Det finns ingen samlad nationell statistik över hur många fall av jäv som upptäcks inom stat, kommuner och regioner. En viktig förklaring är att jäv i sig inte är ett brott och därför inte heller finns som en egen brottskategori i Brottsförebyggande Rådets statistik. Om en jävsituation samtidigt leder till exempelvis tjänstefel eller mutbrott kan händelsen dyka upp i kriminalstatistiken under den brottsrubriceringen – men då är det brottet som registreras, inte jävet. Brå's kriminalstatistik ger därför ingen separat statistik över hur många fall av jäv som inträffar eller upptäcks. ²

De flesta jävsfrågor hanteras i stället på andra håll. De kan bli personalärenden, hamna hos internrevision eller visselblåsarfunktioner, leda till att en rekrytering eller ett beslut görs om, granskas av JO eller utredas externt. Informationen finns därför utspridd hos mängder av organisationer och registreras dessutom på olika sätt. Någon fullständig nationell bild finns helt enkelt inte.

Det betyder också att vi bör vara försiktiga med känslan av att fallen av jäv har blivit fler. Medierapporteringen kan ge det intrycket, men utan jämförbara siffror över tid går det inte att belägga. Det vi kan konstatera är att fallen fortsätter att dyka upp – men inte om de faktiskt blir fler.

De undersökningar som faktiskt har gjorts är däremot knappast lugnande.

När Statskontoret 2020 undersökte hur statliga myndigheter hanterade jäv uppgav 13 procent att de hade upptäckt fall där en anställd varit jävig utan att själv anmäla det. 47 procent uppgav att det inte hade förekommit. 40 procent visste inte. ³

Tre år senare undersökte Statskontoret korruption inom kommuner och regioner. Nästan hälften uppgav att det under de föregående två åren funnits misstankar om korruption i verksamheten. Korruption och jäv är naturligtvis inte samma sak, men Statskontoret pekar särskilt på jäv, vänskapskorruption och intressekonflikter som riskområden. ⁴

Och här blir det nästan lite absurt. Sverige är ett land som älskar statistik, register och uppföljning, men vi kan inte svara på den ganska grundläggande frågan om hur ofta jäv faktiskt upptäcks i offentlig verksamhet.

Vi kan inte säga att jävet ökar. Vi kan däremot konstatera att nya fall fortsätter att dyka upp – och att vi saknar statistiken som skulle kunna visa om utvecklingen går åt rätt eller fel håll.

Det saknas inte exempel

Någon heltäckande statistik har vi alltså inte. Exempel råder det däremot ingen större brist på. Och jäv är inte något som enbart förekommer inom offentlig verksamhet.

• Regional sjukvård, 2026 – chef anställde sin make
  En verksamhetschef anställde sin egen make och undertecknade själv flera av hans anställningsavtal. En professor i förvaltningsrätt beskrev situationen som ”dunderjäv”. ⁵
• Regional verksamhet, 2026 – chef deltog i rekryteringen av sin sambo
  En region beslutade att göra om en chefsrekrytering efter att det framkommit att en chef deltagit i rekryteringen av sin sambo. Regionen konstaterade själv att de egna jävsreglerna inte hade följts. ⁶
• Privata aktiebolag, 2023 – samma person företrädde båda sidor
  I ett konkursärende var samma person ställföreträdare för både bolaget som begärdes i konkurs och bolaget som ansökte om konkursen. Hovrätten konstaterade ställföreträdarjäv och konkursbeslutet fick undanröjas. ⁷
• Stiftelse, 2019 – styrelseledamöter hade eget ekonomiskt intresse
  Styrelseledamöter deltog i försäljningen av en fastighet till en bostadsrättsförening där de själva hade ekonomiska intressen. Högsta domstolen konstaterade att de hade åsidosatt jävsreglerna så allvarligt att de skulle entledigas från sina uppdrag. ⁸
• Kommunal verksamhet, 2024 – släktingar och miljonfakturor
  En chef hade anställt nära släktingar och attesterat fakturor från sitt barns företag. En extern juristutredning konstaterade jäv vid åtminstone en rekrytering. Barnets företag hade under flera år fakturerat kommunen miljonbelopp. ⁹
• Statlig verksamhet, 2024 – JO konstaterade jäv vid rekrytering
  Efter uppmärksammade rekryteringar vid en länsstyrelse konstaterade JO bland annat att landshövdingen varit jävig vid rekryteringen av en planeringschef och riktade allvarlig kritik mot henne. ¹⁰

Det här är förstås ingen statistik och fallen skiljer sig juridiskt åt. Reglerna är inte heller desamma i en myndighet, ett aktiebolag och en stiftelse. Men grundproblemet är detsamma: den som deltar i ett beslut har samtidigt egna intressen eller relationer som kan komma i konflikt med uppdraget.

Och det här följer knappast någon politisk blockgräns. Socialdemokratiska regeringar har historiskt kritiserats för politiska utnämningar och personliga nätverk, inte minst under Göran Perssons tid som statsminister. Det är inte detsamma som konstaterat jäv och ska inte beskrivas som det, men det illustrerar ett närliggande problem: när personliga eller politiska relationer kommer för nära beslut som förväntas präglas av saklighet och opartiskhet. ¹¹

Jäv är med andra ord inte en höger- eller vänsterfråga. Det är en fråga om hur makt och ansvar ska utövas.

Jäv är faktiskt inte särskilt svårt

Förvaltningslagens regler innehåller naturligtvis juridiska definitioner och gränsdragningar, men jäv är inte något som slutar vid kommunhusets eller myndighetens dörr. Aktiebolagslagen innehåller exempelvis uttryckliga jävsregler för styrelseledamöter, och motsvarande regler finns även inom andra organisationsformer. ^{12 13}

Själva grundprincipen behöver inte vara särskilt svår att förstå. Oavsett om det handlar om offentlig verksamhet, ett företag, en förening, en styrelse eller ett annat förtroendeuppdrag är frågan i grunden densamma: har du egna intressen eller relationer som kan påverka – eller uppfattas påverka – din opartiskhet?

På vanlig svenska blir det ungefär så här:

Du ska inte handlägga, påverka eller fatta beslut när:

• du själv har ett personligt eller ekonomiskt intresse i frågan,
• en närstående kan gynnas eller påverkas av beslutet,
• ett företag, en förening eller annan verksamhet som du har koppling till berörs,
• någon du har en nära personlig eller professionell relation till berörs,
• du tidigare varit inblandad i ärendet på ett sätt som kan påverka din opartiskhet,
• eller det av någon annan anledning finns rimliga skäl att ifrågasätta din opartiskhet.

Är svaret ja på någon av punkterna? Informera, kliv åt sidan och låt någon annan hantera frågan.

Det betyder inte att din släkting är inkompetent eller att din väns företag lämnat ett dåligt anbud. Det betyder heller inte automatiskt att någon försökt vara korrupt eller fatta ett felaktigt beslut. Din släkting kan faktiskt vara den bäst kvalificerade kandidaten och din väns företag kan ha lämnat det bästa anbudet. Men det är fortfarande inte du som ska medverka i beslutet.

Jävsreglerna finns lika mycket för att skydda förtroendet för beslutet som för att förhindra att ett felaktigt beslut fattas. Den som söker ett arbete, lämnar ett anbud, söker ett bidrag, ingår ett avtal eller får sitt ärende prövat ska kunna utgå från att beslutet fattas på sakliga grunder. Man ska inte behöva fundera på vem konkurrenten råkar vara gift med, vem som känner chefen sedan tidigare, vem som har ekonomiska intressen i företaget eller vem som spelar golf med vem.

Och det är här de återkommande fallen av jäv blir så svårbegripliga. Vi talar ofta om människor som anförtrotts chefsbefattningar, styrelseuppdrag, myndighetsutövning, upphandlingar och stora ekonomiska värden. De förväntas dagligen förstå och tillämpa regelverk som är betydligt mer komplicerade än detta.

Borde jäv kriminaliseras?

Ja, åtminstone i vissa former. Men här har spelplanen precis förändrats. Den 1 augusti 2026 infördes det nya brottet missbruk av offentlig ställning. ¹⁴

Det nya brottet innebär att den som i offentlig verksamhet uppsåtligen bryter mot lag eller annan författning för att skaffa sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon, kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott är straffskalan högre. ¹⁵

Det betyder inte att jäv i sig har blivit ett brott. Och så bör det heller inte vara. Vi kan alla hamna i en situation där privata, ekonomiska eller professionella relationer korsar våra uppdrag. Att upptäcka det, redovisa förhållandet och kliva åt sidan är precis så systemet ska fungera.

Den intressantare frågan är vad som ska hända när någon känner till jävet och ändå väljer att handlägga, påverka eller fatta beslut. Särskilt när beslutet kan innebära ekonomisk vinning, anställning, kontrakt eller någon annan konkret fördel för personen själv, en närstående eller någon annan som personen har koppling till.

Den nya lagstiftningen täcker nu tydligare delar av det området inom offentlig verksamhet. Det återstår att se hur den kommer att tillämpas i praktiken och var domstolarna drar gränserna.

Det finns samtidigt en uppenbar risk med att kriminalisera själva jävet alltför brett. Ingen tjänsteman, styrelseledamot eller förtroendevald ska behöva vara rädd för straffansvar därför att en möjlig intressekonflikt upptäckts och hanterats korrekt. Gränsen måste gå mellan att vara jävig och att medvetet agera trots ett jäv som man känner till.

En tydligare straffrättslig hantering skulle dessutom få en bieffekt som den här genomgången visar att Sverige faktiskt behöver: bättre registrering och statistik. Anmälningar, utredningar, åtal och domar kan följas över tid på ett helt annat sätt än personalärenden och interna bedömningar av potentiella jävssituationer.

Sverige är fortfarande ett land med relativt lite korruption och en offentlig förvaltning som förtjänar ett högt förtroende. Men det förtroendet är inget permanent tillstånd. Det måste förtjänas och försvaras.

Ett rimligt första steg vore att vi åtminstone började registrera och följa fallen av jäv på ett sådant sätt att vi faktiskt kunde svara på frågan hur vanligt problemet är.

Det andra är ännu enklare: när du är för nära frågan – kliv åt sidan.

Källor och noter

1. Transparency International, Corruption Perceptions Index 2025: Sverige 80 av 100 poäng och delad plats 6 av 182 länder. OECD beskriver Sverige som ett land med stark offentlig integritet men pekar samtidigt ut hanteringen av intressekonflikter som ett område där Sverige ligger efter OECD-genomsnittet. Transparency International – Sverige. OECD Integrity Review of Sweden.
2. Brå, statistik över anmälda brott. Brås kriminalstatistik bygger på händelser som registrerats som brott och redovisas efter brottstyp/brottskod. Eftersom jäv i sig inte är ett brott finns ingen särskild brottskategori för jäv i statistiken. Om Brås statistik över anmälda brott
3. Statskontoret, Jäv i offentlig tjänst, 2020. Läs rapporten
4. Statskontoret, Nya utmaningar och gamla problem – om korruption i kommuner och regioner, 2023. Läs rapporten
5. SVT Nyheter Skåne, rapportering om verksamhetschefen inom cancervården vid Skånes universitetssjukhus och anställningen av hennes make, 2026. Läs hos SVT
6. Region Norrbotten, information om beslutet att göra om rekryteringen efter att jävsreglerna inte följts, 2026. Läs Region Norrbottens information
7. Hovrätten för Västra Sverige, RH 2023:1. Samma person var ställföreträdare för såväl gäldenärsbolaget som borgenären. Hovrätten konstaterade ställföreträdarjäv enligt aktiebolagslagen. Läs avgörandet
8. Högsta domstolen, mål Ö 3574-18, 2019. Styrelseledamöter i en stiftelse ansågs ha åsidosatt jävsreglerna genom en fastighetsaffär där de själva hade ett väsentligt egenintresse. Läs Högsta domstolens sammanfattning
9. SVT Nyheter Sörmland, rapportering om rekryteringar, släktskap och kommunens korruptionsrutiner i Strängnäs, 2024. Läs hos SVT
10. Justitieombudsmannen, beslut om landshövdingens agerande i tre anställningsärenden vid Länsstyrelsen i Stockholms län, 2024. Läs JO:s beslut
11. Sveriges Radio, äldre rapportering om kritiken mot politiska utnämningar under Göran Perssons regering. Läs hos Sveriges Radio
12. Förvaltningslag (2017:900), 16–18 §§, om jäv, verkan av jäv och skyldigheten att anmäla en omständighet som kan innebära jäv. Läs gällande lag
13. Aktiebolagslag (2005:551), 8 kap. 23 §. En styrelseledamot får bland annat inte handlägga avtal där ledamoten har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets eller där ledamoten företräder bolagets motpart. Läs gällande lag
14. Brottsbalk (1962:700), 20 kap. 2 §, om missbruk av offentlig ställning. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 augusti 2026 genom lag (2026:1420). Läs gällande lag
15. Brottsbalk (1962:700), 20 kap. 2 §. Straffet för missbruk av offentlig ställning är böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott är straffet fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Läs gällande lag